Film ska ses på bio

Bio för mig i Malmö är inte Filmstaden, utan Spegeln. Därför gick det an för mig att gå och se på premiären idag av "Män som hatar kvinnor". Bra så, heja Spegeln!

SF Bio har ju beskyllt Spegeln för att snedvrida konkurrensen genom att visa vissa filmer samtidigt som dom. Spegeln som drivs av Folkets Hus och Parker ska hålla sig på mattan med sitt smala kulturella utbud som de får kommunalt bidrag för... Snark gäsp...Tröttsamt...

Men hey, let's face it: Om man kan få se en och annan ny film på Spegeln och slippa popcornstivolit borta på Filmstaden så gör man ju tacksamt det! Alltså vi som vill se film i lugn och ro. Vi som vill att en film ska börja på den utsatta tiden utan att tvingas titta på massa reklam på superhög ljudnivå längelänge innan filmen börjar. Vi som redan tyst och försynt har öppnat vår lilla gottepåse och stängt av alla mobiler och håller flabben och ser på filmen. Vi som sitter kvar och läser alla eftertexterna.

Vi som ser de få nya filmer Spegeln visar samtidigt som Filmstaden är ju samma publik som går på Cinemateket på Spegeln. Vi är inte med och snedvrider någon konkurrens. Möjligen gynnar vi filmindustrin totalt sett, för vi hade kanske inte gått och sett filmen alls annars. Så ligger det till.

Sydsvenskan var där och gjorde en enkät med Spegelnpubliken, vilka vi var som var där idag första premiärvisningen av filmen istället för på Filmstaden. Jag sa att det var typ "Vi som älskar film" men ville naturligtvis inte intervjuas. Åh nä, journalister ska inte intervjua journalister... Min väninna Pia fick svara istället. Vad hon sa kan läsas i Sydsvenskan på söndag...

Filmen då? Jo den var faktiskt jättebra. Det luktar internationell succé det här, tycker jag. Den är bra och skickligt omgjord från boken.

Noomi Rapace äger förstås hela filmen. Hon gör rollen som datahackande outsiderbrud med sådan nerv och känsla att det till och med rycker i hennes kinder i vissa laddade scener. En min och ett uttryck man knappt borde kunna spela. Hon är helt enkelt Lisbeth Salander.

Övriga skådepelare gör också sina roller mycket bra (även om jag tänker på Beck när jag ser Peter Haber och undrar om det är Sven-Bertil Taubes dag på slottet ibland). Det är fantastiskt duktiga skådepelare hela gänget.

Det är två och en halv timme som går väldigt fort för att det är väldigt bra. Vissa scener kommer jag i och för sig på mig med att tänka att "det här måste man ha läst böckerna för att förstå allt av". Men de flesta har väl ändå läst böckerna, och jag tror absolut att även de som till äventyrs inte gjort det ändå är helt med i storyn och köper sånt som till exempel Lisbeth Salanders små tankeutflykter till sin barndom.

Och så är det ju det här med juridiken. Det är i USA som man får sin dom uppläst i en rättssal direkt så där som i filmens början. Vi gör inte så här, nej, här ska rätten mala och överlägga och meddelar sedan sin dom skriftligt två veckor senare. Dom som är intresserade får gå till rätten och hämta den och läsa, vassego. Inga muntligheter här inte. Möjligen kan det bli muntlig direktdom för en och annan snattare om det är ett enkelt och okomplicerat mål och domaren är på hugget.

Sånt stör jag mig på som jurist, såklart. För det bidrar till fortsatt spridd okunskap om hur det går till i våra svenska domstolar. På samma sätt som vi amerikaniserat oss av att ha sett för många tv-serier och många tror att dråp inte är avsiktligt (vilket det ju är i svensk rätt).

Men man kanske får köpa det om siktet redan är inställt på en internationell publik, eller va?