Vi tog oss en volt till travbanan idag. Det var ju V75 på Jägersro och det skulle väl vara lagom sysselsättning för en glad hund, tänkte jag. Här finns ju massor att titta på, full fart med stora vackra hästar och rena folkfesten!
Det tyckte Tyler visst var en mycket god idé han med. Han stretade in genom grindarna på klorna av upphetsning med sån fart och styrka att jag förmodligen inte behöver slipa dom nu på länge... Huja, han blev alldeles galen! Han var helt uppstissad redan ute på parkeringen, hörde väl alla röster och kände lukter. Han är ju så glad för lure coursing också så han trodde väl så klart att han själv skulle få vara med någonstans i något lopp. Ett tag var jag nästan rädd att han skulle ta sats och hoppa över staketet inne vid banan... Fick hålla hårt i kopplet!
Defilering på gång, hästar på väg in igen mot ett nytt lopp och Tyler är redo! Observera min helgardering med stryphalsband... Foto: Hillevi Kveum
Och alla ljuden på en travbana! Starten med sitt "Ett... två... kör!" Och så kommer dom dundrande alla hästarna med sulkyvagnarna efter sig... Och upploppsklockans "pling-pling-pling", och alla som gapar och skriker när hästarna kommer rusande med sina sista värsta krafter mot mållinjen... Tyler blev alldeles upphetsad och vild. Detta var ju bara för bra för att vara sant tyckte han nog! Han följde med blicken hästarna varv efter varv, lopp efter lopp, defilering efter defilering, och kollade på dom stora pampiga travhästarna när dom kom in i vinnarcirkeln efteråt ångande och rykande varma...
Men här har Tyler äntligen lugnat sig lite efter några lopp och sitter fint med skrynklad panna och pigga öron och glor på hästar som värmer upp. Kanske har han en vinnare i sikte? Foto: Katarina Pettersson.
Tylers lilla söta systerdotter Heika var också med och kollade på Jägersro. Ja, vilken höjdarplats för hundar, det tyckte hon med! Godsaker att mumsa på fanns det ju också gott om...
Gissa om det kraschlandades i fåtöljen när vi kom hem... Han knorrade sig till sömns direkt, Tyler. Helt slut av alla upplevelser och syner. Men han lyfte på huvudet som i trans när jag satte på tv:n och travprogrammet började... Där var det ju igen det där ljudet: "Ett... två... kör"!
Jag tror faktiskt inte han går upp mer idag... haha...
lördag, februari 07, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar