Fascinerande, idag fick jag lära mig lite om den långa resan för ledarhundar. Viss utbildning börjar ju redan nu när dom är så här små. Asta åker redan tåg och buss och tränas i att inte vara kontaktbar för andra hundar. Vilket jättejobb att ta på sig va? Himla strongt. Jag vet inte om jag skulle palla att lämna bort en hund så. Fast å andra sidan är det ju en särskilt viktig uppgift att kunna vara fodervärd, och man vet och kan glädjas åt att hunden kommer att bli så oerhört betydelsefull för en annan människa.
Ska bli jättekul att följa denna resa och få veta mer om vad som händer undan för undan i hennes träning. En go och trygg liten tös som kröp upp i mitt knä och lekte kavat med pipbollen hon fick. Den var jättespännande, tyckte Asta.
Tyler var inte med men han luktade noga igenom mig när jag kom hem. Snart ska han få träffa lilltösen. "Tur han är så stor så han får ha öronen ifred", sa lillebror...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar