Kent-koma

På ett gatukök i Örkelljunga för snabbmat på väg hem från ett TT-jobb i dag läser jag i Kvällsposten att Kent annonserar ny skiva - Album 8.

Big news att få i en liten håla! haha...

Och hur kunde jag missa det? Jag som har råkoll på hemsidan varje dag? Men just dessa dygn har jag flackat mellan roliga jobb, från EM för casinodealers i Malmö till bränning av ljunghedar i Halland så jag släppte visst Kent-kollen tillfälligtvis. Så då hände visst sånt.

Ganska häftigt faktiskt. Kul att man kan sitta och tappa hakan över en flottig hamburgare när man läser kvällstidningen... hehe...

Frågan är bara hur man ska kunna deklarera och fixa alla andra måsten nu i Kent-koma...

(Brinn pengar brinn, visst känns det som att Skatteverket får vääääänta...)

Chans

Ok, måndag kväll. Jobba lite till med patenträttspapper, sätta fart med deklarationen eller läsa lite i nya fina boken jag köpte på Motormässan i helgen..?

Kan ju bara sluta på ett sätt tror jag...

Månadens erbjudande

En grävkunnig likhund kan man ha till mycket..!

Eller vad sägs om att få så fin och duktig hjälp att rensa bort all den tradiga kirskålen i trädgårdslandet på kolonin..? =)

Tyler älskar att jobba, även om det inte är sökarbete. Det är bara att anvisa honom ett område och säga "gräva" så sätter han igång med full frenesi.

Inte så dumt. Det var bara att lyfta bort de långa reviga rötterna och dom retliga bladen som brett ut sig i hallonlandet. Jorden blev väl genomgången och fräsch och fin inför vårens sådd av bönor och jordärtskockor, som ska vara där bredvid hallonen.

I höstas fixade han höstgrävningen i blomrabatterna också så vi fick ner alla våra tulpanlökar. Tylers tulpaner håller på att slå ut just nu, kanske till helgen.

Kanske ska börja hyra ut honom på grävuppdrag också till mina kolonigrannar? Bara ingen har något dom inte ska ha i jorden... Har ju hänt tidigare på ett annat koloniområde i Malmö... Hmm...

Vad två öron klarar

Oljud och oväsen är det bästa Tyler vet. Vi har tränat det positivt sedan han var valp (mycket användbart i många sammanhang ja, nyårsafton med mera...).

Tyler stormar fram till alla grabbar klädda i färgglada arbetskläder med maskiner som dånar och bullrar när vi är ute och går. Sedan vill han bara stå där som en annan kamel och glo...

Här hackar dom upp asfalten på Östra Förstadsgatan i Malmö. Det arbetet ska visst pågå ända till augusti, enligt en av killarna som kom fram och beundrade den konstiga hunden dom hade som envis publik ända till det blev lunchavbrott...

Ja, då har jag en populär runda här i stan nu då att bjuda Tyler på då och då... Om man inte har bråttom alltså...

TT-Tyler

Idag fick Tyler följa med mig ut på jobb. Vi har varit i Halmstad en större del av dagen. Fast någon jacka ville han visst inte ha på sig...

Nu är vi hemma och så otroligt trötta här...

Vi längtar efter påskägg och påskharar. Hoppas vi får det snart.

Apporthinder

Busade lite med Tyler idag när vi tränade lydnad ute på Burlövs BK. Vi höll till där strax till höger om a-hindret på bilden och gjorde våra lydnadsmoment, bland annat då apporteringen.

Så gick jag runt på andra sidan och la upp apportbocken uppe på a-hindret, just så han inte såg den, och skickade upp honom på apport...

Men si, Tyler lurar man inte! Han vill göra allt hur konstigt det än är. Värsta racerfarten upp och tog den direkt... Han är en rolig och klurig hund att träna med! Han älskar såna små trick och bus!

På ridgebackpromenad

Så har vi varit på skogstur i Torup i helgen med massa andra ridgebackar. Mycket trevligt. Min första skogspromenad med Tyler efter senaste/sista benbrottsoperationen!

Fick dock ta hjälp första delen av promenaden... Knas-Tyler var alldeles vild av glädje och stretade och drog och hoppeskuttade sig fram och upp på stockar och stenar... (Tack Tor Inge!)


Lagom till fikapaus lugande Tyler ner sig. Då passade de söta vilda damerna på promenaden, med Tylers systerdotter Heika i spetsen, på att attackera morbror Tyler. (Hahaha, där fick han sig allt...) Kolla som han flyr fältet..!






"Du får inte skratta åt mig och absolut inte fotografera mig, matte..!" (tror jag han säger här...hehe...)

Plockade några rara vitsippor och tussilago på hemvägen.
Vår nu ja! Lovely!

Tack SRRS Skåne för en trevlig promenad!

Små steg

Det går fortsatt framåt här med små pyttesteg. Det brutna benet återtar sakta men säkert mark igen. Får gå lite mer nu utan kryckor och har fått börja på sjukgymnastik denna veckan.

Idag testade jag också Tyler för första gången på appellplan på mina svaga ben. Vi åkte till Lomma BK i det soliga vädret när jag hade jobbat klart mina timmar.

Visade sig vara ett ganska riskabelt projekt - för Tyler blev så ivrig och glad så han blev alldeles galen. Sjukt snabb och rätt var han i alla moment också. Skulle kunna åka och tävla med honom imorgon alltså om så vore... Läggande under gång, framförgående, hinder, apport, inkallning... Allt gick som smort! Otroligt! Han var så villig att visa upp allt han kunde och hade allt rätt för en gångs skull. Annars är det ju alltid något som segar, typ som framförgåendet gjorde innan.

Det riskabla då? Jo, det var fläskläppen jag fick... Tyler har nämligen den lilla egenheten att han gärna hoppar upp helt vild och pussar till när han får jobba och träna och får beröm och blir superlycklig... Och det gör riktigt riktigt ont och jag var inte alls beredd (eftersom det ju var ett tag sedan...) Ett tag trodde jag att han hade knockat av en bit av en framtand för mig också. J-kla hund alltså!

Men det är ju roligt att se sådan glädje! Han har en otrolig arbetskapacitet och det var samma cirkus som vanligt efteråt. Åka därifrån var det inte alls tal om... Extra besviken på grund av sin klena matte som inte kunde träna mer än en sådan liten kort ministund.

Tog en sväng inom Lena också och kollade och gullade med "nytillskottet" - lilla Svea, 10 veckor, som Tylers träningskamrat Selma är stolt moster till. En ny liten stjärna i vardande!

Ja, vad ska man säga? Mys, mys... Livsfarligt att kolla valpar!!! =) Man har alldeles glömt dom där små hjälplösa snuttiga stegen dom tar och så bara plötsligt crash in i dimman och sova järnet till nästa vakenstund... Inte alls som den där vuxna självständiga "stalkern" som ligger och åmar sig och kräver att vi ska göra något just precis nu... Nu kommer han och lämnar en påtryckningspresent i knät på mig också... Aaajj!











Foto: Lena Werner.